Motorsport och svenska folkrace

Folkracee

Motorsport generellt är så mycket mer än bilsport. Egentligen så inkluderas allt som har med motordrivna fordon att göra, således även motorcyklar, snöskotrar, båtar och flygplan. Att sporta med något motordrivet fordon är stort i Sverige, inte minst när det handlar om bilsport och folkrace. Ja, sporten har till och med fått ta plats i en realityserie som heter Allt för Sverige. Under den fjärde säsongens sjätte avsnitt åker svenskamerikaner till Nyköping samtidigt som det pågår en tävling i folkrace. Sporten är en så kallad breddsport och den största bilsportgrenen i Sverige. Hela familjen kan känna sig delaktig och det är inte ovanligt att man äger bilen tillsammans. Med breddsport menas att den är lättillgänglig och öppen för allmänheten.

Folkrace – en folksport

FolkraceeFolkrace må vara en stor bilsport i Sverige, men den kom faktiskt från Finland, i början av 1980-talet. I Finland säger man jokamiesluokka, “varmansklassen”. Tanken med att ta folkrace till Sverige var att man ville kunna erbjuda en billig bilsport för den som tävlar. Under 1981 testades sporten under två provtävlingar, sedan dröjde det inte länge förrän succén var ett faktum. Idag finns det ungefär 130 banor för folkrace i Sverige och man genomför i runda slängar 600 tävlingar varje år. Semesterracet i Vimmerby och Folkracefestivalen i Motala betraktas som de största tävlingarna. Banorna är konstruerade som enkla slingor där man kör på jord, grus och asfalt. Tanken är att det inte ska gå att köra snabbare än 80 Km/h.

Ett begrepp som förekommer i sammanhanget är folkracedöden, det syftar på att det är vanliga gamla bilar som många gånger körs sönder under ett race. Bilarna måste dock vara byggda enligt bestämda säkerhetsföreskrifter, bland annat med en skyddsbur. Föraren bär flamsäker overall och har speciella skor samt handskar, skyddsluva (blaklava) och en hjälm avsedd för folkrace. Vid starttillfället ställs sex bilar upp i bredd innan heatet börjar. När racet är över säljs tävlingsbilarna för 6 500 Kr till dem som lämnat ett så kallat anbud på tävlingsekipagen. Ett smart sätt att se till att sporten även i framtiden kommer att förbli förhållandevis billig.